Im going through changes

När jag får som jag vill så blir jag nöjd. När jag inte får som jag vill blir jag ledsen och sur. Jag har alltid varit så här. Kalla mig bortskämd, det kanske jag är. Men nu försöker jag faktiskt att anpassa mig. Efter en person. Det är svårt, för när jag inte får som jag vill blir jag ledsen och tar ut det över honom, och då blir han ledsen. Nu vill jag prata, men han är upptagen. Men vi hade faktiskt bestämt ikväll.

För att förstå honom bättre så tittar jag på "Solsidan" som utspelar sig i Saltis. Det är väldigt bra. Och jag ska försöka lära mig att jag inte alltid kan få som jag vill. Jag ville ha en symaskin, den fick jag. Jag ville ha en systemkamera, den fick jag. Jag ville ha en fiol, den fick jag. Jag ville ha en dator, den fick jag.

Nu lyssnar jag på hans favoritlåt Changes med Black Sabbath. Den får honom att tänka på en viss person. Jag blir ledsen bara jag tänker på det. På hur mycket han saknar personen som var hans allt, hans förebild. Personen han såg upp till. Och han försvann på ett så hemskt sätt.

RIP.