Innan var allt klart för mig. Jag visste vem jag var, vad jag ville utbilda mig till och vart jag ville bo. Men nu vet jag inte en så liten sak som vem jag vill ge mitt hjärta till. Men det kanske inte är en
sån liten sak trots allt, för det handlar ju om känslor, hjärtan och förtroenden som kanske bryts. Eller utvecklas till något helt underbart. Vad vet jag.
Men vad jag vet, är att jag inte vet längre.
Jag vet inte vad jag vill längre. Innan jag utvecklar mitt påstående så vill jag understryka, att jag
vet att jag vill studera juridik. Så, nu har jag
understrukit det.
Men detta handlar om en kille som jag gillar, eller jag kanske bara inbillar mig själv att jag gillar honom för att jag så himla gärna vill ge mitt hjärta till någon? Det kan vara en anledning. Eller så gillar jag honom för att han får mig att må bra, för att han är otroligt ärlig och rolig. Det kan också vara det. Eller bådadera. Som sagt, jag vet inte! Och det är otroligt frustrerande vill jag säga.
Jag vill att någon säger vad jag ska känna, tänka och säga. För jag vet inte längre! Ja, detta handlar om
Lucas. Ena dagen är allt bra mellan oss, sen "bråkar" vi och sen hörs vi inte på flera dagar för han vill ju inte det. Han vill ha ett mellanting. Och det är så otroligt frustrerande för mig, för jag vill ge hela mig själv och så mycket till, men det skrämmer iväg honom. Han blir rädd, osäker och känner att jag inte ger honom utrymme.
Jag vet inte vad jag vill säga med detta inlägget heller. Förutom att det är fint skrivet.
Haha. Och jag är ärlig, detta kommer från mitt hjärta och min hjärna. Jag vet inte om jag vill ha honom. Men det är klart jag vill ha honom, eller? Jag blev kär i honom i augusti 2008. Men är han kär i mig? Allt han säger är att han tycker om mig och att han inte är
sån som säger det ofta.
Då förlorar orden sin innebörd, jag är gammalmodig. Han har aldrig sagt att han älskar någon.
Som sagt jag vet inte. Vad jag vet är att jag vill ha en kille som är en
blandning mellan
Miro,
Lucas och
C. Det hade blivit den perfekta kombinationen. Men kärlek är inte så himla lätt. Det som förvirrar mig är att jag har tänkt på
Miro så himla mycket de senaste dagarna. Han är så himla fin. En del av mig vill fortfarande ha honom. Jag får inte känna så här!
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill ha hjälp. Ska jag vänta på
Lucas? Jag orkar inte vänta, men samtidigt är det allt eller inget för mig. Om jag väljer att ge upp honom så är det slut. Men jag vill inte ge upp.
Jag vill att han ska kämpa för mig. Precis som att jag kämpar för honom, men ibland blir jag inte besvarad. Och det gör ont.
Jävligt ont.
Jag behöver vägledning. Men av vem?